Nyheter

Så regleras kamerabevakning

Så regleras kamerabevakning

Videomaterial kan räknas som personuppgifter

Om personer i bildmaterialet går att identifiera räknas bilder och videoinspelningar som personuppgifter. Detta innebär att materialet ska behandlas i enlighet med den europeiska dataskyddsförordningen som började gälla i hela EU i maj 2018. Om du filmar personer varaktigt eller regelbundet måste du även följa kamerabevakningslagen.

Personuppgiftsbehandling kräver ett definierat syfte

Dataskyddsförordningen lägger ansvaret på den som utför personuppgiftsbehandlingen (personuppgiftsansvarige) att bedöma lagligheten utifrån gällande lagstiftning samt att dokumentera och informera. Kort sammanfattat krävs att all behandling av personuppgifter har ett definierat ändamål och stöd i dataskyddsförordningen genom en definierad rättslig grund. Du behöver skydda personuppgifterna så att de inte oavsiktligt sprids eller ändras och begränsa så att inte fler personer än vad som är nödvändigt har tillgång till uppgifterna.

Viss kamerabevakning kräver tillstånd

Om den som bedriver kamerabevakningen är en myndighet eller utför en uppgift av allmänt intresse och bevakar en plats dit allmänheten har tillträde är bevakningen tillståndspliktig. Kommer bevakning att ske på en arbetsplats har arbetsgivaren förhandlingsskyldighet med arbetstagarorganisationen enligt 11-14 §§ MBL (1976:580).

Nya riktlinjer för kamerabevakning sedan januari 2020

Den europeiska dataskyddsstyrelsen (EDPB) har i januari 2020 presenterat riktlinjer som förtydligar och ger vägledning om kamerabevakning. Riktlinjerna presenterar bland annat hur de sex principerna i Dataskyddsförordningen (artikel 5) bör tolkas när det gäller kamerabevakning. Exempelvis trycker man på principen om uppgiftsminimering och resonerar att lagring längre än tre dagar kräver en mer omfattande argumentation. Lagringsbehovet måste definieras per kamera, alternativt kameragrupper med samma behov, och ska dokumenteras skriftligt.

Riktlinjerna presenterar även ett konkret exempel på hur informationsplikten i artikel 13 i Dataskyddsförordningen ska tolkas för personuppgiftsbehandling genom kamerabevakning. Detta förtydligande innebär att många behöver se över sin skyltning av kamerabevakade områden, samt säkerställa att informationsskylten placeras väl synlig innan någon går in i det bevakade område.

Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) är tillsynsmyndighet

I Sverige är Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) tillsynsmyndighet, och på deras hemsida finns mer att läsa, samt även guider och råd. IMY uppdaterar löpande sin hemsida efter att nya riktlinjer och vägledningar presenteras.

Här hittar du alltid den senaste informationen om om kamerabevakning
Integritetsskyddsmyndigheten:  https://www.imy.se/vagledningar/kamerabevakning/

Dataskyddsförordningen: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32016R0679&rid=1

Kamerabevakningslagen (2018:1200): https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svenskforfattningssamling/kamerabevakningslag-20181200_sfs-2018-1200

EU-gemensamma riktlinjer om personuppgiftsbehandling genom kamerabevakning av Europeiska dataskyddsstyrelsen (EDPB, European Data Protection Board): https://edpb.europa.eu/sites/edpb/files/files/file1/edpb_guidelines_201903_video_device

Tillbaka till listan